att heta eller inte heta

i sverige får en myndig person inte heta vad den vill. inte heller bland namn som är accepterade och väl använda förnamn i sverige står det svenska medborgare fritt att välja vilket eller vilka av dessa namn de vill heta. i sverige får nämligen enbart personer registrerade som juridiska kvinnor bära ”typiskt kvinnliga namn”, medan ”typiskt manliga namn” enbart får bäras av personer registrerade som juridiska män. det här framgår inte i någon lag. istället används §34 i namnlagen: ”som förnamn får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.”. det är formuleringen ”...uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn” som i praxis används för att förvägra juridiska män att bära vad som ses som ”kvinnonamn” och juridiska kvinnor att heta ”mansnamn”.

för många i hbt-/queer/sexualpolitiska rörelsen är ovanstående information ungefär lika nydanande som om jag skulle påtala att det förekommer hatbrott mot homosexuella i sverige. jag har också på något sätt levt i föreställningen om att i stort sätt alla har vetskap om denna namnlagspraxis. att frågan fått så lite medialt utrymme kombinerat med det förlöjligande som ofta omgärdar det fåtal förslag för denna praxis avskaffande som faktiskt förekommer - exempelvis det häcklande feministiskt initiativ utsattes för då det framkom att de ansåg att den könsbundna namnlagspraxisen borde tas bort - har jag tolkat som att de flesta tycker att det är bra att det förhåller sig på detta sätt. på senaste tid när jag diskuterat det hela med personer utanför ovan nämnda rörelse har jag dock insett att så verkligen inte är fallet.

en typisk konversation i frågan kan flyta enligt följande.
jag: ”...och det är verkligen så himla irriterande att andra sitter och bestämmer vad en får heta och inte!”
annan: ”vaddå, vad menar du?”
jag: ”ja, alltså med namnlagen, att en inte får välja namn som anses ‘könskonträra’ fastän en är myndig.”
annan: ”VA?! vem bestämmer det?”
jag: ”tja, det är praxis av hur namnlagen utövas.”
annan: ”det är ju helt sjukt! att inte få bestämma sitt namn själv fastän man är myndig!”
...

diskussionen brukar fortsätta med att den andra personen hävdar att ”ja men det är väl i och för sig bra, så att föräldrar inte kan få döpa sina barn till vad som helst som barnen kommer att må dåligt av”. listig som en räv brukar jag undvika diskussionen om vilken inblandning könsbunden användning av lagar bör ha i namngivningen av barn i dagens samhälle, och istället påminna om att det ju faktiskt inte är det som vi pratar om, utan det faktum att myndiga personer inte själva får välja namn som står vissa personer fritt att bära medan andra förbjuds att göra detsamma enbart på grund av vilket kön personen är registrerad som. och det brukar återigen leda till slutsatsen att tillämpningen av namnlagen är störd.

jag är högeligen medveten om att det inte på något sätt går att generalisera den allmänna opinionen utifrån ett antal av samtal jag deltagit i, men att INGEN jag pratat med utanför queer-/hbt-/etc- rörelsen vetat om hur det förhåller sig indikerar att medvetenheten om namnlagspraxis inte på långa vägar är så allmänt spridd som jag tidigare föreställt mig. och ju mer jag tänker på det, desto mer irriterad blir jag på hela situationen. det är ju helt stört att år 2009 ha lagar som skiljer på personer utifrån juridiskt kön! vissa skulle säkert hävda att det är förvirrande om juridiska män bär smink eller klänning eller om juridiska kvinnor har kostym och plommonstop. men är det ett godtagbart argument för att använda lagen om förargelseväckande beteende för att förhindra att juridiska män bär klänning eller juridiska kvinnor plommonstop? hur förhåller en sig till det uppenbara övergrepp på varje individs frihet som en sådan lag skulle innebära? snacka om juridisk tillämpning av hämmande och diskriminerande normer!

ibland hävdar personer att ”jaja, men om det är så det ser ut kanske det måste vara så. sverige kan ju inte vara enda landet i världen där kvinnor får heta mansnamn och tvärtom”. så bra då, eftersom vi skulle vara långt från det första landet i världen där det juridiskt sett är helt egalt vilket kön en person har för dess möjlighet att välja juridiskt namn. jag har på senare tid fått transaktivister från såväl san fransisco i usa som dublin på irland att nästan bokstavligen tappa hakan när jag berättat om den svenska könsbundna namnlagspraxisen. det låg bortom deras begreppshorisont att öppna sverige kunde ha så orimligt störda lagar.

vilka namn får då bäras av alla, och vilka namn är könsbundna? på patent och registreringsverkets hemsida klargörs angående könsneutrala namn att ”prv tar fram statistik från scb över vilka förnamn som bärs av minst 50 bärare av vardera könet. därefter görs en bedömning om namnet kan anses vara ett könsneutralt förnamn, eller om det bärs framförallt som efternamn”. på scb:s hemsida återfinns en namndatabas (http://www.scb.se/Pages/NameSearch____259432.aspx) där det lätt går att hitta statistik på hur många juridiska män respektive kvinnor som bär ett specifikt namn - en mycket användbar sida om en är intresserad av att utröna namnstatistik och dess juridiska könskorrelering i sverige. dock tycks tillämpningen vara långt från så enhetlig och lättförståelig som denna beskrivning ger sken av.

själv har jag, juridisk man, utan problem kunnat lägga till namnet mina och även välja det som mitt tilltalsnamn. enligt scb finns det 1366 juridiska kvinnor och 26 juridiska män som heter mina i förnamn. att könsneutralitetskriteriet för namnet mina inte är uppfyllt tycks alltså inte spela någon roll i mitt fall. en juridisk kvinna som ansökte om att lägga till namnet sven fick avslag. i sverige är det 116957 juridiska män och 12 juridiska kvinnor som heter sven i förnamn. dock var det denna gång uppenbarligen inte tillräckligt att det både finns juridiska kvinnor och juridiska män som heter namnet för att det ska kunna anses vara könsneutralt. med stor sannorlikhet har de två olika utfallen att göra med att det är så väldigt många fler män som heter sven än vad det är kvinnor som heter mina, men det pekar ändå på en inkonsekvens och subjektivitet hos handläggarna om vilka namn personer får ta beroende på sin könstillhörighet, eller att i alla fall det inte redovisas öppet vad som ligger till grund för att ett namn ska anses som könsneutralt.

om en får avslag på en ansökan om tillägg av förnamn kan en överklaga beslutet till länsrätten. det är inte alltid det är så lätt att veta hur en ska formulera ett överklagande, men jag är övertygad att bråk och oväsen och överklaganden på alla nivåer är vägen att gå för att till sist en dag bli av med en av de få kvarvarande tillämpningarna av lagar där män och kvinnor faktiskt juridiskt sett behandlas olika. om någon känner för att överklaga ett avslag, men inte vet hur den ska formulera sig, får den väldigt gärna använda sig av den korta text jag skrev när jag formulerade en dylik överklagan. om någon använder sig av nedanstående överklagande ska alltså lämpliga uppgifter sättas in vid klammerparenteserna. alternativt skriv ett eget (säkert mycket bättre) överklagande. men det här kan vara en genväg om hjärnans överklagandecentrum för tillfället strejkar. om det för tillfället inte är någon i sverige av aktuellt juridiskt kön som bär det namn som ska läggas till - skippa helt enkelt den meningen om detta.


Överklagande av beslut rörande Folkboksföringsärende dnr [ärendets diarienummer]

Anmälan om tillägg av förnamnet [namnet som ska läggas till] för [nuvarande fullständigt namn], personnummer [personnummer]

Beslutet som Skatteverket har fattat i ärendet är oacceptabelt och den motivering som har givits till beslutet är långt från tillfredsställande.

Att [namnet som ska läggas till] skulle vara ”uppenbart olämpligt” för en [juridiskt kön] är en högeligen subjektiv bedömning som inte kan anses ha allmän giltighet. Som myndig och självbestämmande person klargör jag härmed att jag tycker att det vore uppenbart lämpligt för mig att ha namnet [namnet som ska läggas till] och anser att Skatteverkets beslut är uppenbart olämpligt. Enligt Statistiska centralbyrån bär [antal personer av aktuellt juridiskt kön som bär namnet][juridiskt kön] i Sverige redan idag namnet [namnet som ska läggas till], varför Skatteverkets beslut ter sig än mer orimligt.

Med anledning av ovanstående anmäler jag härmed återigen tillägg av namnet [namnet som ska läggas till], så att mitt namn blir [fullständigt namn, inklusive det namn som ska läggas till].

Med vänliga hälsningar
[fullständigt namn, inklusive det namn som ska läggas till]

family values

att upprätthålla heterosexualiteten och kärnfamiljen som norm är något som uppenbarligen kräver en hård och envis kamp. i långa perioder har lagar och praxis liksom förespråkare för allehanda livsåskådningar - av vilka i sverige kristendomen är den avgjort mest betydelsefulla - på en mängd olika sätt gynnat och proklamerat nödvändigheten av kärlek och sex mellan uteslutande två personer av olika kön som har intentionen att framleva i denna typ av relation tills de dör. snacka om begränsat liv, inte konstigt att en mängd olika instanser fått jobba så att svetten lackar för att tuta i folk att det är det bästa och enda rätta alternativet. speciellt som det uppenbarligen sällan funkar, utan att idén om livslång monogam heterosexuell attraktion och kärlek gång efter annan kommer på skam. skiljsmässor, "otrohet", olycka och konflikter inom den heliga familjekonstellationen borde vara nog för den mest hängivna kärnfamiljsförespråkaren att fundera på om det verkligen är helt i sin ordning med den heterosexuella kärnfamiljskonstruktionen som den mest acceptabla och hyllade varianten av existens.

men heteronormslobbyisterna kan verkligen sin sak, och hur märkligt det än kan låta är det än idag så att heterosexualitet och monogami ofta ses som det "naturliga" och det bästa sättet att leva, det som aldrig behöver förklaras. avvikelser från heteronormen har samtidigt kommit att betraktas som något onaturligt och mindre bra, något som kan ifrågasättas och nedvärderas genom allehanda härskartekniker. jag vet att det låter absurdt, men så ligger det faktiskt till.

ett av många väldigt tydliga exempel är kukifittavaginalsamlagets ställning, som av heteronormslobbyismen fått en ställning som det mest naturliga sättet att ha sex. de flesta jag pratar med om sex (och jag pratar med väldigt många om sex), håller med om att vid sex mellan två personer är det ett mål i sig att båda har skönt, och om möjligt får orgasm. uteslutande vaginalsamlag mellan en person med kuk och en person med fitta är dock ett väldigt ineffektivt sätt att stimulera klitoris på personen med fitta. samtidigt behöver en stor majoritet av alla med fitta stimulans av just klitoris för att få orgasm. dessa grundläggande sexfakta skulle kunna leda fram till ett antal olika slutsatser, exempelvis "oj, vad tokigt att vaginalsamlag är det vanligaste sättet att ha sex på, det måste ändras!", "knäppt att heterosamlag betraktas naturligt, det verkar ju inte vara det bästa sättet för samtliga inblandade att få orgasm", "hur skulle det vara om en tredje part samtidigt slickade klitoris på fittpersonen som knullar? det borde ju göra det hela skönare!" är exempel på reaktioner som enligt mig vore rimliga. men inte då, jag har aldrig någonsin fått en enda av dessa kommentarer.

gång efter annan har jag däremot konfronterats med slutsatsen och kommentaren från helvetet, som består av ett så stort logiskt felslut så att jag inte kan förstå hur folk gång efter annan kommer fram till det: "men vad konstigt, kroppen är ju felkonstruerad! varför sitter inte klitoris inne i slidan så att den stimuleras vid vaginalsamlag?" det är så dumt! heteronormslobbyisterna har än en gång lyckats att hjärntvätta folk så till den milda grad att folk inte kan dra slutsatser ens av fakta är överväldigande och ligger mitt framför ögonen på dem: det finns inte något sex som är "naturligare" än något annat! och i alla fall är inte uteslutande samlag mellan en person med kuk och en person med fitta det på något sätt...

idag har ytterligare ett försök gjorts att i lagtexter befästa heteronormens och kärnfamiljens naturlighet. litauens parlamentet antog en lag som förbjuder information som riskerar att gå emot "family values", exempelvis upplysning om samkönad kärlek och attraktion eller kärlek till och sex med flera samtidiga partners. den här typen av information är enligt lagtexten propaganda samt mentalt och moraliskt skadligt för barn. det värsta är att de är så insnärjda i sin lögn att jag är rädd att de kanske till och med tror på den själva.

den i litauen antagna lagen är ett brott mot mänskliga rättigheter, brott mot demokrati, brott mot allt förnuftigt och vettigt som kan finnas att säga om kärlek och attraktion. det visar återigen hur bräcklig föreställningen om kärnfamiljens naturlighet är, och hur idog och samtidigt fåfäng kampen att förvara denna föreställning måste vara. men vad hjälper det de som idag har fått domen att leva instängda i garderoben utan att göra minsta väsen av sig, och annars bli bestraffade av samhällets rättsväsende? det är absurdt.

världen måste agera. det finns inte plats för denna typ av extremism i dagens europa, i dagens diskurs om mänskliga rättigheter. vi måste alla visa att det inte är något vi accepterar. i natt har jag tillsammans med ett tjugotal andra samlats utanför lithauens ambassad. vi har tänt gravljus för mänskliga rättigheter i litauen. vi har skrivit meddelanden till litauen, till världen, till mänskliga rättigheter och till varandra. jag är övertygad om att de mänskliga rättigheterna vill återuppstå, att denna idioti inte blir långvarig. men jag liksom så många andra lider varje dag som den finns så påtaglig mitt ibland oss.

naturligt urval

i morse var det ett repotage på p1 om ett gäng får i england, för vilka evolutionen enligt den studie som inslaget handlade om hade ”gått fel”. i korta drag var läget att den population av får som studerats under de 20 år som de följts i genomsnitt fått mindre kroppsstorlek (typ 1,5 kg eller vad det var). enligt forskarna har stora får lättare att överleva vintern, och därför borde de genom det evolutionära trycket bli större med tiden. och nu hade de - ve och fasa - blivit mindre istället! förklaringsmodellen var att klimatförändringarna, som resulterade i allt mildare vintrar, har gjort att även små får överlever vintrarna och att klimatförändringarna därmed har satt det naturliga urvalet ur spel.

en av de grejer jag blir helt galen på är när det pratas om att evolutionen ”går fel” eller ”gör misstag” - vilket i min förståelse bara är ett förstadium till önskan att ”hjälpa evolutionen på traven” eller ”rätta till misstagen”. det finns inget sånt som evolution som går fel! det är en gravt snedvriden och enligt mig högst problematisk förvrängning av evolutionsteorin - en förvrängning som tidigare i historien har legat till grund för en rad hemskheter mot mänskligheten, uträttade av människor i evolutionens namn.

evolutionsteorin innebär att genetiska egenskaper hos individer som för tillfället har bäst förmåga att reproducera sig och få livskraftig fertil avkomma kommer att bli allt mer frekvent förekommande i nästkommande generationer. punkt. evolutionsteorin säger INGENTING om orsaker till att vissa individer har störst potential att föra den genetiska uppsättning som de bär på vidare. den ”klassiska” förståelsen är att en svår miljö premierar egenskaper som gör det lättare att överleva i den miljön (och därigenom mer tid och större möjlighet att försöka sig) - typ att kunna springa snabbt, bli stor och stark, få lång och varm päls eller vad det nu kan vara. men det är bara en typ av evolutionärt tryck.

helt andra typer av egenskaper som i högsta grad kan ge bäst förutsättningar att reproducera sig kan till exempel vara att vara söt och snäll och gullig eller ha prickig päls eller producera mycket mjölk. de egenskaperna har i olika sammanhang för olika djursorter varit avgörande för att ha möjlighet att reproducera sig - eftersom det helt enkelt bara varit de som har haft dessa önskvärda egenskaper som givits möjlighet att reproducera sig (denna evolutionsprocess är även kallad avel). även fast det inte har varit en hård och karg eller på andra sätt besvärlig miljö som har utgjort det evolutionära trycket har det likafullt varit lika mycket evolution som alla andra typer av evolution som någonsin förekommit. på samma sätt är det för fåren - om inte de omgivande omständigheterna medför att det är lättare för stora får att få (livskraftig och fertil) avkoma än för små får kommer inte evolutionen heller att resultera i att fårjävlarna blir större med tiden. då finns det istället kanske andra saker som gör att små får har lättare att reproducera sig - att de behöver mindre tid för att leta mat, att andra får tycker att de är mer attraktiva eller vad det nu kan vara. om de hade fortsatt att bli större trots att det inte gjorde att de lättare reproducerar sig hade det däremot varit anmärkningsvärt.

slutsatsen att ”klimatförändringarna sätter det naturliga urvalet ur spel” är en grav felformulering och -tolkning av situationen. möjligtvis går det att med viss korrekthet hävda att ”klimatförändringarna har ändrat evolutionens riktning” eller något, men att hävda att den ”gör fel” gör mig komplett vansinnig. jag vet inte varför jag går igång så på enligt min förståelse felaktiga tolkningar av evolutionsteorin. till stor del tror jag att det har att göra med att det ligger så enormt nära missuppfattningen att evolutionen har en bestämd riktning - att alla arter utvecklas till att bli allt större och starkare - populärt formulerat som ”den starkaste överlever” (inte minst i nazistiska sammanhang). det är tamejfan inte alls den starkaste som överlever! det är den FÖR TILLFÄLLET BÄST LÄMPADE, och det är helt beroende på situationen vad det innebär.

som jag tidigare nämnt ligger missuppfattningen om att evolutionen kan ”göra fel” eller är ”för långsam” bakom tankar om att försöka ”bättra på” eller ”hjälpa” evolutionen - exempelvis genom att sterilisera eller mörda individer som tros vara ”mindre lämpliga” enligt evolutionen. som om evolutionen skulle vara i stånd att tycka någonting, eller ha en förutbestämd plan! det är ju så deterministiskt och nära nån skum religionsitet att jag mår illa. evolutionen tycker inte ett smack, evolutionen ÄR inte nånting. evolution kallas fenomenet att vissa individer har egenskaper som gör att de har större sannolikhet att reproduceras än andra. och det kan inte hjälpas på traven åt nåt håll alls. tänk vad sjukt mycket lidande och idioti världen skulle ha sluppit om missuppfattningen om den målinriktade evolutionen aldrig hade uppstått.