Mitt foto
mina är strukturalist, feminist samt queer- hbt- och sexaktivist. mina hanterar stundtals sina tankar genom att på oregelbunden basis formulera dem i text. ibland läggs resultatet upp här.

måndag 9 maj 2011

proteinpulver

med viss regelbundenhet har jag under de senaste 15 åren av mitt liv tränat på gym. under de senaste åren har det kommit in en helt ny faktor i träningen, något som drastiskt påverkat mina gymbesök. den nya faktorn stavas proteinpulver.

proteinpulver är ett pulver som blandas med vatten och blir på detta sätt någon typ av dryck, som såvitt jag har förstått det är tänkt att dricka för att ge nån form av välbehövliga tillskott till kroppen efter träningen. jag har aldrig riktigt fördjupat mig i proteinpulver och användningen av detsamma, eftersom jag misstänker att de flesta av dessa pulver inte är veganska och att jag dessutom tycker att det känns mer tilltalande att äta saker som inte kommer i pulverform och blandas till nån form av vällingliknande sörja. men personer får gärna äta det om de vill, inte mig emot.

på senare tid har dock proteinpulvren allt mer markant påverkat min egen närvaro på gymmet. allt fler gymbesökare - till största delen personer som jag uppfattar som cismän - intar detta vattenblandade pulver. och inte när de har duschat, klätt på sig och gått ifrån gymmet, som en kanske skulle kunnat förvänta sig. nej en aspekt av proteinpulverskonsumtion tycks vara att det ska intagas på gymmet, gärna innan en har duschat. inte heller det borde väl spela någon roll för mig, skulle en kunna resonera. men det finns aspekter av proteinpulverdryckssörplande som drastiskt inverkar på min egen gymtrivsel.

för det första tycks det vara otroligt svårt att pricka den plastbehållare i vilken proteinpulvret och vatten ska blandas. handfat, bänkar och golv är allt oftare frikostigt täckta med jordgubbs-, choklad-, eller vaniljdoftande pulver. inte heller tycks plastkärlen sluta tätt, utan även den vattenblandade proteinhaltiga vällingen innehållandes djurprodukter drälls ofta och gärna på såväl golv och bänkar - företrädesvis på bänken i närheten av mitt skåp. jag inser att jag måste tolerera att folk i min närhet äter saker som består av eller innehåller djurrester, det finns inte mycket att göra åt saken. men när de häller det precis där jag ska byta om så att min väska och mina kläder blir nerkladdade av det går det faktiskt lite för långt.

förutom att själva pulvret och kladdet alltmer inkräktar på min privata sfär finns det uppenbarligen en ritual vid proteinpulversdryckskonsumtion som jag inte kunnat undgå att notera. intagandet av proteinpulver fyller tydligen en viktig social funktion för (personer som jag läser som) cismän, och ska gärna utföras i grupp. efter att så kladdigt och skvättigt som möjligt ha blandat ihop vatten och proteinpulver i det för ändamålet medtagna plastkärlet ska blandningen enligt vad jag har observerat drickas under tiden som en bredbent sitter på bänkarna framför skåpen, tillsammans med andra cismän som också bredbent sitter och dricker proteindryck. jag förnekar ingen nöjet av socialt umgänge, men när detta medför att en ringa skara på sisådär 4-5 personer effektivt kan spärra tillgången till nästintill alla skåp i omklädningsrummet, inklusive mitt, kan jag inte låta bli att stillsamt fundera på varför denna proteinstinna male-bonding-ritual måste genomföras just i omklädningsrummet där jag vill byta om och i så liten utsträckning som möjligt konfronteras med djurinnehållande pulver och platstagande grabbig bondning.

det går inte att förstå allt, och bara för att en själv inte kan inse relevansen eller tjusningen av ett fenomen behöver det verkligen inte betyda att det är fel. jag vill verkligen ha en positiv inställning till nya aspekter i tillvaron, och proteinpulverskonsumtion är egentligen inget undantag. men skulle det inte kunna ske lite mindre påtagligt? jag har inget emot proteinpulver, så länge det inte kladdar på mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar